Trädgårdsarbete

Igår när jag var ute och skulle fixa husvagnen medan Liten låg och sov fick jag för mig att jag skulle överraska Mannen med att klippa gräset. Jag lämnade husvagnen därhän och började koppla kablarna till maskinen (vi har elgräsklippare). Det är en låång sladd som man skarvar med en sådan där dosa ni vet med tre/fyra uttag på som man kan snurra in kabeln i. Vissa av de här dosorna går inte att låsa så att sladden stannar utanför utan åker in hela tiden. VÅR sådan här dosa gjorde sådär och gissa om det var frustrerande att gå och slita i den där kabeln hela tiden som så fort jag drog ut den åkte in med en väldig fart. 

Inte nog med att jag höll på att masa med den där usla kabeldosan så fick jag inte igång åbäket till gräsklippare. Det finns EN knapp och EN "spak" på maskinen. Jag höll inne spaken och tryckte på knappen. Det SKA funka så upprepade jag högt för mig själv och kände hur mycket tid det gick åt bara åt massa teknikkrångel! Nä, jag fick inte igång eländet. Bytte kablar och gjorde samma sak igen. Nä, jag var tvungen att ringa Mannen ändå, och avslöja min överraskning. Man skulle trycka på KNAPPEN först och sedan SPAKEN. Men snälla, hur knäpp får man vara och inte testa det då?! 

Aja.. nu funkade det i alla fall. Hann ungefär halva gräsmattan, tog ca 2 timmar. Kabeleländet var värst! Man får ju inte köra över kabeln för då går ju allt sönder, men jag blev så totalt vansinnig på den där dosan så jag krävde senare av Mannen att den ska kasseras och köpas en bättre. 

DUKTIG kände jag mig ialla fall när jag lyckades få ner gräsnivån på några timmar. Idag gjorde jag resten. Detta medan min kära, underbara vän Ingun satt och lekte med Liten på baksidan. Jag var såpass fräck att jag frågade om det var okey att få göra klart gräsmattan under tiden hon var där. Som tur var kom min syster med son efter en stund och kunde roa väninnan min till jag blev klar. 

När mannen jobbar sent är det ju inte så lätt för honom att komma hem och klippa gräsmattan i 4 timmar (ja det tar så lång tid att klippa hela!) så kände jag mig otroligt glad och nöjd över att jag, med stor mage, klen rygg och med ett barn i hasorna, lyckades med detta uppdrag. 

TACK Ingun för all hjälp!